tisdag 17 februari 2015

inlämnings uppgift


Uppgift 1: Redogör så utförligt du kan vad DNA är för något.

DNA är en förkortning av (deoxyribonukleinsyra) DNA finns hos alla levande organismer. Människans genetiska kod består av en mycket stor molekyl som kallas DNA, och som ser ut som en vriden stege eller spiral och den sitter inuti i cellkärnan.
Inne i cellkärnan finns vår arvsandal och det som bestämmer hur vi ska se ut är DNA, DNA är en jätte molekyl och i DNA fins det information våra olika egenskaper. DNA molekylen ser ut som två st trådar som är vridna kring varandra och trådarna är uppbyggda av socker, fosfat och kvävebaser. Kvävebaserna är 4 st Adenin, Tymin,Cytosin och Guanin och det förkortas A, T, C och G. A sitter alltid med T, och C sitter alltid med G. Det är kvävebaserna som bestämmer hur egenskapen ska bli. De olika egenskaperna som ögon färg och hår färg styrs av våra gener och gen är en del av långa DNA tråden.




Människan har 46 st kromosomer, (23 st från mamman och 23 st från pappan). Kromosomerna i ett par innehåller gener för samma egenskaper, utom i det 23:e paret de så kallade könskromosomerna. Dessa betecknas x och y. Om ett barn har två st x kromosomer blir det en flicka och har det en x och en y kromosom blir det en pojke.  


X- och Y-kromosomerna bestämmer en persons kön, män har en av varje X och Y och kvinnor har två X-kromosomer. För att kunna bli färgblind ska X-kromosomen vara skadad.Kvinnor har ju 2 st X-kromosomer så det är normalt, men eftersom att män har bara en x-kromosom drabbas de direkt om de får en skadad x-kromosom. Blödarsjuka och färgblindhet är exempel på sjukdomar som är vanligare hos pojkar



Uppgift 2: På grund av de anlag som man föds med så ärver man olika egenskaper från sina föräldrar. Visa och förklara varför det är så.

Våra ögonfärgen har vi ärvt från våra föräldrar. Våra arvsanlag finns i kromosomerna och i varje kromosompar kommer den ena kromosomen från pappan och den andra från mamman. Båda kromosomer innehåller anlag för ögonfärg, så du får en ögonfärg från din mamma och en från din pappa.


När man ska beskriva arvsanlag använder man bokstäver. I det här fallet med ögonfärg använder man t.ex "B" (anlag för brun ögonfärg - dominant - stor bokstav) och b (anlag for blå färg - vikande - liten bokstav). 

Barnet får ett anlag från varje förälder. Detta gör att barnet har två anlag för samma egenskap. Vissa av dessa egenskaper är dominanta och andra är vikande (recessiva).



t.ex om pappan har bruna ögon och mamman blå,  hur stor chans är det att barnet får  blå eller bruna ögon? och för att beskriva vad som händer med arvsanlagen använder man sig av en korsningsschema. 





                                                           Dominanta anlag B = brun  

                                                           Recessiva anlag bblå 



Stort B menas bruna ögon så brun är dominant och det menas att den är starkare än blått. lilla b är blått och är recessiv och  är lite svagare. 

På bilden så har jag gjort en korsningsschema. Så om de skulle få fyra barn så skulle alla barn ha bruna ögon eftersom det räcker bara med ett stort f för att man ska få bruna ögon så eftersom brun var dominant så får alla barn bruna ögon och det är 100% av barnen som får bruna ögon. 





Men om pappan hade Bb och mamman bb som på bilden så får 2 av 4 barn bruna ögon och 2 av 4 barn får blå ögon- så det är 50% chans att barnet får bruna ögon och 50% chans att det får blå. 


Eftersom brun är dominant så räcker det med att ha en ända stort B, men för att kunna få blåögon måste det vara två små bb, för att man får  en bokstav från  från mamma och ett från pappa, och om man får  ett stort B och ett litet b så får man ändå bruna ögon  för att i det här tillfällig så är brun dominant. 


Uppgift 3: Redogör för vad man kan använda genetiken till.
 Finns det etiska aspekter på den genetiska forskningen? Svara så utförligt du kan.

Genteknik kan vi använda på många olika sätt, och det är något som människan har stor hjälp av. Det har även en väldigt stor betydelse för de flesta forskningarna som görs. Med genetiken kan vi undersöka, flytta, arvsanlag och ändra på något. Så det behövs för att ta reda på hur vi fungerar.

Genetiken är en av de bästa sakerna som har hänt människan. Med hjälp av det kan man bota svåra sjukdomar, och vad som går snett vid olika sjukdomar, vad man föds med och om man bär på en sjukdom. Och om det har blivit inbrott och man hittar fingeravtryck. Om man t.ex inte vet vem som är far till ett barn så kan man få reda på det.


Kloning innebär att skapa genetiska kopior av en individ dvs flera individer med samma arvsanlag.

År 1996 föddes fåret Dolly och det var det första däggdjur som fötts efter att ha klonats från en cell av ett vuxet får.

Man tar en vanlig kroppscell från det djur man vill klona. Ur den tar man fram cellkärnan där cellens alla arvsanlag (gener) ligger.

Därefter tar man ett obefruktat ägg från ett annat hona och från ägget opererar man bort cellkärnan.

Cellkärnan från det djur som ska klonas förs sedan in i det kärnlösa ägget, och nu finns det bara arvsanlag från den som håller på att klonas.

Denna äggcell läggs i en skål med näringsämnen, och det börjar dela sig och utvecklas till ett embryo. Sedan placerar man in honan och sedan utvecklas till en färdig unge. Och så födds det kolnade djuret.

Det finns många fördelar och nackdelar med kloning. Jag tycker inte att man ska klona människor. Alltså varje människa är unik och ojämförbar, och den kolnade kan växa upp med missbildningar eller inre skador. Det är också fel att föräldrarna ska kunna bestämma hur barnet ska kunna se ut och bli. De kan kanske vill klona ett barn som är smart eller som är bra på något.

Källor: genteknik
http://sv.wikipedia.org/wiki/Genteknik
http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/genteknik
http://codex.vr.se/forskninggenteknik.shtml

kloning:
http://www.forskning.se/nyheterfakta/teman/kloning/tiofragorochsvar/vadarkloning.5.303f5325112d7337692800014714.html
http://sv.wikipedia.org/wiki/Kloning

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar