en stjärnas liv och död

Hur en stjärna bildas:
En stjärna börjar som ett stort gasmoln i rymden det kallas för nebulosa. Det gasmolnet kan vara ett stoftmoln eller rester av en tidigare stjärna som har exploderat. Molnet består av väte och helium. Det kan även finnas andra ämnen som är rester av en supernova. Inuti nebulosorna finns små svala gasklot med hjälp av gravitationen trycks kloten till varandra och klotens temperatur ökar. Till slut blir det för varmt och en explosion skapas i gaskloten och så föds en ny stjärna.

hur en stjärna dör:

När vätet börjar ta slut kommer stjärnan att slockna. Nu är det helium som är kvart och det bränns ner. Stjärnan sväller upp och blir röd sedan bränner de sista gaserna upp och då krymper stjärnan och blir glöd het och så blir den vit man kallar det också vit dvärg. När alla gaserna är helt slut blir
stjärnan en svart dvärg och slocknar. Om en stjärna är jätte varm och stor kan den dö på ett annat sätt. De största och varmaste stjärnorna behöver inte slockna som de andra den explodera och bilda en supernova. En stjärnas liv börjar i nebulosor och brinner tills all bränsle är slut andra blir svarta hål eller blir till neutron stjärnor. Vår sol är en gul stjärna och den har levt I många år men kommer att brinna i några miljarder år till.


Stora stjärnors olika faser:

Det finns hundratals miljarder stjärnor bara I vår galax vintergatan. Solen är bara en av miljarder stjärnor I rymden de flesta av de är olika stora och lever ungefär samma liv. En stjärnas utseende och egenskaper beror på hur unga och gamla de är. Om en stjärna är jätte stor kan den dö på ett annat sätt. Ju varmare och större en stjärna är desto kortare liv har den. En stjärna föds ur en moln av stoft och gas I rymeden dessa moln kallas nebulosa och består av heluim 21% och väte 77%. När en stora moln av tunn gas dras samman av gravitationen föds en stjärna. De stora och varma stjärnorna behöver inte slockna som den andra. När den stor stjärnan föds av nebulosa så är den stjärna/sol och så blir den röd jätte efter det exploderar och blir en supernova. Supernova lyser som flera miljoner stjärnonr tillsammans och skapar nya egenskaper. Efter det så kan stjärnan bli svart hål eller en neutronstjärna. En neutronstjärna lyser men på ett annorlunda sätt deras ljus är smal och neutronstjärna snurrar väldigt fort. Tillslut så blir stjärnan pulsar.

små stjärnors olika faser

De stjärnorna som är minst är svalast och lever längst. De små stjärnorna går i samma faser som de stort men när den har blivit röd jätte så blir den inte supernova istället så blir de vit dvärg och sedan svart dvärg. De stor stjärnorna har kortare liv eftersom att de strålar ut mer energi än de små stjärnorna som är svalare.

Supernova: En supernova är en exploderande stjärna. Efter att stjärnan har varit en röd jätte så blir den en supernova. När stjärna avänder upp alla sna kärnbränsle exploderar den till en supernova. Om explosionen är hård nog kallas det en supernova.

Vit dvärg: När stjärna har varit en röd jätte så släpper den ut all gas och då är det bara klot som är kvart och det är därför den lyser vitt eftersom all energi har pressats bort ifrån den.

Svart dvärg: Svart dvärg  är stjärnan har varit en vit dvärg så svalnar den och så blir den svart. Det kallas då för svart dvärg.

Röd jätte: En röd jätte är slutfasen på en stjärnas liv. När en stjärna håller på att dö så sväller den upp och blir röd. Neutronstjärna. En neutronstjärna är en supernovarest.

Nebulosa: Nebulosa är ett moln av stoft och gas. Molnet består av 77% väte och 21% helium. När en stjärna föds så kallas det för nebulosor.

Pulsar: En pulsar är en typ av neutronstjärna som roterar snabbt.

Neutronstjärna: En neutronstjärna är en supernovarest.

Svart hål: Svarta hål är ett område I rymden som inte syns men som märks genom sin stora tyngdkraft.

När solen slocknar:

Vår sol har levt I drygt 4,6 miljarder år och har halva sin livstid kvar. När all väte tar slut kommer solen att svälla upp till en röd jättestjärna. När vår sol håller på att dö kommer den troligen bli så pass stor att de nära planeterna Merkurs, Venus och jorden att hamna inuti solen. Men långt innan det har jorden överhettats och så har haven kokats bort. När den sväller förlorar den en del av sin massa och dess tyngdkraft blir svagare. När solen sväller stiger temperaturen men efter ca 250 miljoner år kommer den röda jättesolen att skrumpna ihop till en vit dvärg stor som jorden. 

Källor:

http://fof.se/tidning/2013/3/artikel/svenska-ogon-riktas-mot-en-doende-stjarna

http://www.alltomvetenskap.se/nyheter/hur-dor-en-stjarna

http://www.give2all.org/10/2011/12/stadier-i-livscykeln-for-en-stjUrna.html

http://illvet.se/fraga-oss/vad-hander-med-jorden-nar-solen-slocknar